Nabatita

Att låta ilska förblinda mig
äro ej vad som sker
Jag försvarar däremot min sanning
förvisso du inte det ser

Möjlighet att förlåta
ligger inte i mina händer
Bland dina lakan du kan gråta
att du höll oss i olika länder

I glädjerus jag betraktar
våndan i vilken du nu bor
För ditt försök att döda mig på berget
Alhamdulillah, att på Gud jag tror

Du lämnade mig
att ensam dö
Vad var så viktigt
att lämna mig ensam att dö
Jag kan inte sluta undra
aldrig kommer jag att förstå
att du lämnade mig
att ensam dö

Var det så viktigt
..att offra mitt liv?

Dödens ängel står nu här
och håller mig i sitt grepp
Vill så gärna få mig med
på himlens fridfulla skepp

Ankaret börjar att hissas
redo för sin färd mot det blå
Vill inte längre säga nej
till min älskade ängel som här stå

Ur bägaren ett innehåll så beskt
har nu svämmat över
Ett gift som nu blir min död
för välkomnandet av himlens klöver

Jag kliver nu på båten
du kan komma efter sen
Jag skall invänta din ankomst
jag skall tänka på dig min vän

Att avböja vad som kunnat bliva
tar jag mig tillfälle till
Då mitt inre fortgår att kiva
efter all tid som går till spill

Chansen komma att försvinna
inom timmar så kort
Att låta mig ur dina händer rinna
men snart så har jag klivit bort

Då är det försent
att återupptaga dialog
Vidare jag har vandrat
och avsäger mig med e efter råg

Idag mitt tålamod sviktar
att för andra stå och le
Medan mitt inre skiftar
på sådant jag icke önskar se

Älskade,
skall det snart bliva våran tur
Att ensamheten begrava
annars vet jag intet hur

Hur vi skall kunna leva
i frånvaro utav varann
Och i ensamheten få treva
nu när vi gnistan fann

Kommer du till mig?
att vid min sida stanna kvar
Att aldrig lämna mig ur sikte
för resten utav våra dar

Jag väntar varje dag
att höra dig knacka på min dörr
För att påbörja våran resa
och lämna bakom allt från förr

Otålig äro själen
i väntan att finna bot
Det råder inga tvivel
att sjukdom har slagit rot

Avlägsen ses min rehabilitering
inväntar livets allt
Att få vila mot en axel
då vinden blåser så kallt

Men ett tvivel börjar byggas upp
att mirakel skall utebli
Vilket ska betyda min sakta död
utifall räddning går mig förbi

Otålig äro själen
i väntan att finna bot
Vikten kan ingen förstå
att det för min hälsa råder ett hot

O Allah, låt mig få taga emot
det botemedel jag behöver
Annars komma denna resa
för mig att vara över

Min besvikelse ni måste möta
För inte skall jag ge upp
I månens sken jag sitter
och längtar efter min grupp

Namnger stjärnor efter bröder
som fallit bland olivens berg
De glittrar så vackert på vår himmel
en kärlek som rinner i min märg

Att leva endast för kärleken
är varför jag vistas här
Insikt till vad som är livets värde
är vad som gör mig så kär

Att skåda himlen om natten
och känna blodets doft
Som sprids med vinden i kylan
från våra älskade bröders stoft

 

 

Min själ den beslagtogs
utav satans hårda tag
I djupet jag vistats sedan födseln
år efter år; vareviga dag

Men plötsligt öppnades porten
och jag nåddes av det bländade ljuset
Bitar av min själ där kunde skådas
så med ett försiktigt kliv jag tog mig in i huset

Att ha levt itu
och att plötsligt sitt ljussken finna
Vad är vackrare än den känslan
Att sin kärlek få återvinna

 

Det finns ingen tid att gråta
Det finns ingen tid för sorg
Vår fiende är ständigt vaken
och bygger på sin borg

Det vill kalla sig vid en stjärna
en stjärna som lyser så klart
Som om natten smyger omkring
i tron om ett lirkande så smart

Att fånga till sig själar
från de som i blindo lever
Och utav dem till sin armé
utplockar sina elever

Ett anfall mot varje individ
på en världslig nivå
Iakttagande jag följer denna sketch
för snart faller dess ridå

Den ridå som skall avgöra
avgöra vår nya början
Början på det avgörande slutet
som ska reda ut den onda sörjan

Väntar gör jag så ivrigt
och snart är tiden här
När du kliver fram med ditt följe
en känsla som håller mig så kär

Älskade, min längtan är så stark efter dig
att bota det kaos som råder
Pulsen här omkring den ökar
men att brista, kommer snart den fientliga åder

Mitt hjärta känns så tungt
utav sorgen efter dig
En smärta som inom mig värker
för du borde finnas här hos mig

Det rymmer så mycket kärlek
på insidan av mitt bröst
Och gåvan att älska dig min broder
är vad som skänker mig tröst

 

En sådan glöd i mitt hjärta
utav kärlek som berör
Vackrast utav alla
men bort från oss du dör

Droppar från ditt blod
strös likt rosenblad omkring
På den torra marken
men kvar lämnades någonting

Bandet mellan oss
som där började att gro
Av den kärlek som du gav
fick oss att finna den sanna tro

Älskade älskade du
finast utav allt
Inte ska det vara förgäves
Inte skall det strös något salt

Det vackra blomstrande bandet
skall för evigt här få blomma
Ingen kan få det att vissna
Inte ens om vattenhål står tomma

 

Du dödens ängel
som håller i min hand
Sida vid sida
i ett sammanknutet band

En trygghet jag känner
av att vandra brevid dig
En närhet jag värderar
att du finns där
att du pushar mig

Oro eller rädsla
är inget som jag bär
Men en längtan till den dag
du mig tar vidare till nästa sfär

På samma sida
befinner vi oss nu
Inga inre demoner
kan för dig slita mig itu

Att ständigt känna dig närvara
En våglängd om vilken är att värna
Att känna dina andetag
utgör en styrka, utgör en slags kärna

 

Ute i kylan vi står
Vi tänder här ett ljus
För söndersprängda barn
För söndersprängda hus

Bedövade,
utav kyla utav sorg
Är vi som här har samlats
på detta kalla torg

Tillsammans vi har styrkan
mot zionismen vi har dominans
Med Guds kärlek och vår dyrkan
De kommer inte ha en chans

För den vackra kärleken till Gud
som på djupet lever inom oss
Skyddar oss mot ondskan
och från den vi kastar loss

Blockerad
Blockerad från livet
Blockerad sitter jag fast i mig själv
Fängslad i min kropp
Vill slita mig loss
och lämna den bakom
För att friheten nå
Friheten som krävs
att uppnå Guds önskan
Friheten som krävs
att nå kärleken
Men fast sitter jag
Fängslad i min kropp
En strävan
En innerlig kamp
Måste finna vägen
Vägen att ta mig ut

Så tom..
Jag känner mig så tom
Så ekande kall
Rädd är jag att förlora
så jag håller hårt i min levnads mall
Ingen står ju där,
för att när jag faller, fånga mig
Och inte längre,
så litar jag på dig

Bara till min Gud
finns kärleken kvar
För det finns ingen annan
som kan ge mig några svar

Åh min älskade Skapare
Du är verkligen mitt allt
Jag anropar Dig
att rädda mig från satans svidande salt
..

En musik så ljuv
som bildas i vinden
Noter så vackra
likt löven i linden
när genom vinden de viner
i en frihetens melodi
I kampen mot det onda
så starka står vi

Att låta de dansa
av musiken de sprider
Att förinta existensen
av zionismen det lider
Så vacker är kampen
i kärlekens ljus
När de fångar sina mål
på de olivbeklädda kullar
som står fyllda av ockupanternas nybyggda hus

Vilken glädje det var
att se dig vid liv
Att äntligen få träffas
har i hjärtat så länge varit ett driv
Tårarna de tittade fram
å föll längs min kind
För alltid sluten i mitt hjärta
är du av dess grind

Med ro kan jag nu återvända
till det kallaste land
Så stark är Guds kärlek
som nu knutit ihop våra band
Men mina tankar bor hos dig
fast i säkra händer du är
Guds kärlek är så vacker
och det finaste hjärta du bär