Ya Allah.
Åh Allah, du tände ljuset inom mig
för det vill jag tacka dig
Det gav mig ett lugn och en frid
Ja, det var verkligen inom sin tid
Så vilsen utan dig
och inte vore jag här
Nej, de skulle förlorat mig
Du vet vad mitt hjärta döljer
och i vilka fotspår jag följer
Ge mig styrka Ge mig kraft
Du min Gud så kära
Varje dag jag ber till dig
att hålla mig så nära
För världen är så himla kall
i ett samhälle som inte följer din mall
i ett samhälle där kultur kommer först
istället för att bära öppen kärlek
och tänka på karbalas törst
Jag vet att allt vad jag behöver är Du
men plågan är ändå inom mig så stark
Då alla håller sig enbart till kulturen ju
och där jag anses att vara utan värde
Även i det innersta på den bäste lärde
Visst gör dom fel
En svaghet som de bär
Visst går det i arv
Ja, de lever som de lär
Men det ger dem ingen rätt
att i dina ögon såra mig
Inte heller kan jag förstå
hur de kan missuppfatta dig
Att nervärdera andra är ju inte ok
Men svag är väl jag
som blir ledsen varje dag
För en kultur så svår
där profetens hela budskap
inte riktigt rum får
För de anser sig vara bäst
Och deras leenden
är bara ännu en ytlig gest
Hur kan man tro sig vara mera?
Är vi inte lika inför Gud?
En verklighet som existerar
bland Ummah så dold under ytan
och om det man hör inte ett ljud
Men om ni tittar i mitt hjärta
så ska ni få veta hur det känns
Som att ni själva drar åt snaran
eller sätter eld i mina kläder
så det bränns..
