Halv

En förlorares fotspår
är avtrampen

Så ofullständig i själen
att inte få dela min tid med dig
Mitt hjärta har blivit så stött
och tagit en sådan skada
Ibland jag faktiskt undrar
ifall jag i graven min vadar
Vadar i stoftet med vilket jag ska förenas
eller är det en smak av Guds kärlek?
Kan ibland kännas som att jag stenas
Att uthållighetens påfrestan gör mig vek
320 mil över berg över hav
På en häst genom öknen i natten
Vill jag dig nå men luften den känns så kvav
Och min kropp blir snart tom på vatten
Inte kan jag förstå hur vår Gud har tänkt
så varandra vi ska kunna nå
Men vi båda vet vad Han oss har skänkt
att det förevigt ska vara vi två
Men jag möts av tanken att vi i ensamheten ska dö
liggandes på var sin kudde
Hur ska vi kunna hissa seglet och ta oss ut mot den ö
så vi kan förenas vid vår vackra udde
4 år av hinder och en evig väntan
men för vad är det att spilla tårar
Mot att se Imam Mahdi gestaltas i gläntan
Och mot den tiden nu det vårar
Så jag måste nu ta och bita ihop
Jag måste för honom vara stark
Kanske snart jag nås av ett undebart tecken
att det ska bli dags att få byta mark
