Käre Gud
Doften
Doften av kärleken till Dig
Fylldes så underbart inom mig
När jag mig begav
på vandring över bergen
Vilka sträcker sig så nobelt
upp emot skyn
Så vackert grönskande beklädda
fångades bilderna upp av min syn
Där stod jag uppe på höjden
Med vinden smekande mina kinder
För mitt hjärta var detta fröjden
och för en sekund glömdes alla hinder
Förenad, förenad med min själ
Känslan av denna stund
Aldrig kan jag må mera väl
En sådan befrielse
att kunna se vad bakom skönheten sig döljer
Vilket är den eviga kärleken
Ja, stigen till Dig
och det är den som jag följer
Åh min älskade Gud
Hör Du hur jag kallar?
I nöd anropar jag Dig
Att vänligen befria mig! befria mig!
