Allah
Det finns saker inom mig
som tiden aldrig läker
Som satt sig på djupet
att få leva åter jag är inte så säker
Gud, jag ber Dig, ge mig styrka
så kanske hoppet kan nalkas igen
I mitt liv jag valde att dig dyrka
Så är medveten om mörkret på jorden
Förhoppningsvis solen kommer sen
Det är min kärlek till dig
som håller mig kvar
så nära mörkrets makter
Du vet jag varit har
För livets plågsamma resa
likt att vandra på glödhet kol
Som min kära broder från söder sa
Att ta ett kraftigt tag om repet är vad krävs
för att ta sig upp ur dess mörkaste hål
Men ibland det känns som att det ska brista
För så rädd är jag att hela tiden mista
Allt som jag i livet håller kärt
och vad som att leva för känns värt
Inget blir kvar i mina händer
Så ensam kvar jag vandrar
i den kyliga kvällsbrisen bland öde stränder
Klarar nog inte att dra mig ända upp
Bära eller brista..
Hela livet jag fått mista..
En smärta
som blivit alldeles för tung för mitt hjärta..
Ya Allah..
